Månadens objekt – Martin Luthers lilla katekes

Katekes 1 Katekes 2
Martin Luthers lilla katekes skrevs av Martin Luther (1483-1546), tysk präst, och publicerades 1529.
Den skrevs efter att Luther varit uti i byarna och noterat den stora okunskap som fanns kring den kristna läran.
Boken innehåller ett förord och fem huvudstycken. Dessa handlar om Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Herrens bön (Fader vår), Dopet och bikten samt Nattvarden med bordsbön, husfaderns välsignelse.
Katekesen användes förr som lärobok i söndagsskolor och vid konfirmations-undervisningen. Många av oss har tvingats lära den utantill.
Lilla katekesen trycktes troligen på svenska 1544. De äldsta bevarade upplagorna är från 1567 och 1572 och den nämns i 1634 års regeringsform.

Genom skolordningen 1919 avskaffades kravet om utantillinlärningen av katekesen som teologisk undervisning i skolan. Katekesen skulle endast läsas som historisk undervisning. 1929 medgav dock regeringen att ett mindre antal viktiga och för barnen lättillgängliga stycken ur katekesen fick göras till utantillinlärning.
Lilla katekesen upphörde att vara Svenska kyrkans obligatoriska konfirmandläromedel på 1960-talet.

Handskrivning

SÖ-stilen

Handskrivning eller som man oftast säger ”välskrivning” var mycket viktig i skolundervisningen förr. I undervisningsplanen för rikets folkskolor 1919 understrykes vikten av välskrivning. Eleverna skulle lära sig hålla pennan och handen rätt. Från och med andra terminen i första klass skulle barnen lära sig skriva på korrekt vis.
1930 anordnades i Göteborg fortbildningskurs i svenska språket och där ingick även välskrivning. Lärare var folkskollärare Sven Hj. Boman. Handstilen man lärde ut kallades Bomans efter sin upphovsman (bilden nedan). Den användes av elever i helalandet fram till 1970-talet.
År 1975 beslutade Skolöverstyrelsen att alla Sveriges skolor skulle lära ut samma skrivstil. Den kallades SÖ-stilen och sägs ha förstört en hel generations handstilar (bilden ovan). Stilen har även pekats ut som orsaken till särskrivningar.
Bokstäverna skulle vara ”fria från utsmyckningsformer” och likna tryckbokstäver för att stärka sambandet mellan läs- och skrivträning. Stilen skulle vara gemensam för hela landet för att undvika problem vid eventuell flyttning.
Dagens elever skriver på dator men handskrivning är viktig för att träna finmotoriken. Korrekt pennfattning kan ha ergonomisk betydelse för barns skrivförmåga. Rätt pennfattning minskar trötthet i handen.

DSCN4183

Månadens objekt – Multiplikationstabellen

Multiplikationstabell
Multiplikationstabellen är en tabell med uppställning som oftast endast omfattar de tio eller tolv första positiva heltalens multiplar av varandra. Tabellen blir då 10×10 eller 12×12 celler stor och varje rad kolumn representerar ett av ovan nämnda tal. Varje enskild cell motsvarar den produkt som erhålls vid multiplikation av kolumntalet och radtalet där cellen ligger.
Man kan se tabellen som en ”lathund” vid multiplikation. Många av oss har tvingats lära tabellen 12×12 utantill. Det var tufft men troligen mycket nyttigt inte enbart för att lätt kunna räkna i huvudet utan även för att träna vår minnesfunktion.

Glasplåtar i undervisningen

_DSC5095

Vernissagen på utställningen var den 9 april 2015 inför ett stort
antal besökare. Det bjöds på både bildvisning via ett skioptikon
på duk och förfriskningar. Kunniga medarbetare fanns på plats
och svarade på alla frågor. Utställningen kommer att kunna ses året ut.
Bild. Jag i katedern samt där Bengt ses längst ut till vänster i bild.

_DSC5086

Vi presenterar ett antal av de omkring 4000 bilder som finns på
skolmuseet. För att kunna se med vilken kvalitet plåtarna är
målade så är ett antal av dessa fotograferade och förstorade.
Här finns både sagor, bildkonst, yrken samt blommor och djur
Glasplåtar visades i skolorna från tidigt 1900- tal och fram till
andra världskriget.

_DSC5049

Månadens objekt – Psalmodikon

psalmodikon 001
Ett psalmodikon är ett musikinstrument som utgörs av en långsmal resonanslåda med en till tre strängar spända över en greppbräda mellan ett strängstall och en snäcka.
Instrumentet började användas i Danmark under 1820-talet och spreds sedan till övriga Norden och Baltikum. Psalmodikon användes i fattiga församlingar i stället för orgel. Det var populärt vid husandakter i hemmen, bland kringresande predikanter och i skolor.

Vernissage – Glasplåtar i undervisningen

Rödluvan-8
Torsdagen den 9 april 2015 kl. 13.00 är det vernissage på Helsingborgs skolmuseum.
Vi presenterar glasplåtar, som via ett skioptikon, allmänt användes i undervisningen under tidigt 1900-tal. Dessa plåtar var ofta handmålade och visades för eleverna på väggen i skolsalen. Ämnesområdena var mycket skiftande allt från sagor, skolämnen, till svensk och internationell konst.
Vid vernissagen kommer vi att visa sagobilder.

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!

Styrelsen för Helsingborgs skolmuseiförening

Månadens objekt – Stenknäck

Stenknäck

STENKNÄCK – COCCOTHRAUSTES COCCOTRAUSTES

Stenknäcken – Helsingborgs kommunfågel – är en stor fink med kraftig näbb.
I Sverige förekommer den mest i de södra delarna och att från ha varit ganska sällsynt ökar den nu i antal.
Boet byggs i en klyka mellan några grenar, oftast högt upp i ett lövträd. Det är fodrat med fina rötter, ull och hår. Oftast är det honan som ruvar äggen men båda föräldrarna matar ungarna.
På hösten äter den gärna körsbärskärnor men även kärnor från rönnbär, oxelbär samt olika sorters frön.

Nytt år

Skolmuséet

Mars 2015
Vi har nu haft vårt årsmöte och verksamhetsåret har sammanfattats. Året har varit arbetsamt, stimulerande och i sanning innehållsrikt. Under året har vi skrivit historia genom att för första gången ge ut en skolhistorisk bok. Det var också unikt genom att boken producerades tillsammans med Helsingborgs museiförening. Sundskanalen visade inslag från boksläppet.
Glädjande är att antalet besökare ökar.
Vi är en liten men idog skara som håller öppet tisdagar och torsdagar mellan klockan 13.00 – 18.00 utan någon ersättning. Ekonomin är god.
Vid årsmötet beslöt vi att bevara medlemsavgiften oförändrad till 20 kronor per år. Vi hoppas att Du vill hjälpa oss få fler medlemmar. På förhand tack! Många bäckar små ger som bekant en stor å. Skolmuseet i Helsingborg är inte enbart ett intressant yrkesmuseum utan även ett museum för alla som är intresserade av historia och framför allt Helsingborgs historia. Det finns ett otal urkunder att botanisera i för den intresserade.

Efter årsmötet den 25 februari 2015, ser styrelsen ut som nedan:
Ordförande: Rosita Wärring
Ordinarie ledamöter: Rosita Wärring, Håkan Lilliefeldt, Jan Wadstein, Inger Malmberg, Rolf Svensson, Lennart Sjöborg, Ann-Margreth Sjögren, Ulla Berg, Tor Holmström
Ersättare: Michael Wärring, Bertil Blixt
Revisorer: Olof Mathiasson, sammankallande, och Helena Tengstrand
Valberedning: Håkan Lilliefeldt, sammankallande, och Jan Wadstein

Vi hoppas att Du vill stödja vår verksamhet genom att sätta in 20 kronor på vårt Bank-konto: 677-4913, tack.
OBS! GLÖM INTE ATT TYDLIGT FYLLA I DITT NAMN, ADRESS OCH HELST
E-POSTADRESS!

Vi önskar er hjärtligt välkomna till skolmuseet som privatpersoner, med er förening/arbetskamrater eller varför inte vid skoljubileer!

Styrelsen

God Jul och Gott Nytt År!

Jul på Skolmuseet 002

GOD JUL!

Vi på Helsingborgs skolmuseum vill önska alla våra medlemmar, besökare och vänner en riktigt god jul! Samtidigt tackar vi ödmjukast för att ni alla bidragit, genom medlemsavgift, gåvor och spridning av vår information, till att göra året på Skolmuseet mycket bra. Ert stöd och uppmuntran är värdefull lön för det arbete vi lägger ner.
GOD JUL & GOTT NYTT MUSEIÅR 2015
önskar
Alla flitiga arbetsmyror på Helsingborgs skolmuseum